mastodon.me.uk is one of the many independent Mastodon servers you can use to participate in the fediverse.
Open, user-supported, corporation-free social media for the UK.

Administered by:

Server stats:

484
active users

#svenska

2 posts2 participants0 posts today
Fedi.Garden 🌱<p>Camp.smolnet.org is a Mastodon server that is part of the smol internet. The smol internet is an initiative from a group of friends who share a certain weariness of huge internet services that exploit their users. The server's main languages are English and Swedish.</p><p>:Fediverse: <a href="https://camp.smolnet.org" rel="nofollow noopener" translate="no" target="_blank"><span class="invisible">https://</span><span class="">camp.smolnet.org</span><span class="invisible"></span></a></p><p>You can find out more at <a href="https://camp.smolnet.org/about" rel="nofollow noopener" translate="no" target="_blank"><span class="invisible">https://</span><span class="">camp.smolnet.org/about</span><span class="invisible"></span></a> or contact the admin <span class="h-card" translate="no"><a href="https://camp.smolnet.org/@micke" class="u-url mention" rel="nofollow noopener" target="_blank">@<span>micke</span></a></span> </p><p><a href="https://social.growyourown.services/tags/FeaturedServer" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>FeaturedServer</span></a> <a href="https://social.growyourown.services/tags/Sweden" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Sweden</span></a> <a href="https://social.growyourown.services/tags/Sverige" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Sverige</span></a> <a href="https://social.growyourown.services/tags/Svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Svenska</span></a> <a href="https://social.growyourown.services/tags/Mastodon" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Mastodon</span></a> <a href="https://social.growyourown.services/tags/Fediverse" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Fediverse</span></a> <a href="https://social.growyourown.services/tags/FreeFediverse" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>FreeFediverse</span></a></p>
Ros-marie<a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serieruta?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serieruta</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serieteckning?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serieteckning</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serie?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serie</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/humor?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#humor</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/kattpåinstagram?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#kattpåinstagram</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/lillahjärtat?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#lillahjärtat</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/lillahjärtatochpappa?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#lillahjärtatochpappa</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/skämt?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#skämt</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sweden?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sweden</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a>🇸🇪 <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/svenska?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#svenska</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/kattpåinstagram?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#kattpåinstagram</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgshumor?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgshumor</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgsvits?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgsvits</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgare?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgare</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/teckning?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#teckning</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/mask?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#mask</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/äpple?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#äpple</a>
Carl Heath<p><strong>Så skyddar Signal inte bara användaren, utan också samhället</strong></p><p>Så har debatten om huruvida appen <a href="https://signal.org/" rel="nofollow noopener" target="_blank">Signal</a> är farlig eller inte åter bubblat upp. För fem år sedan fick jag på grund av mitt arbete en hotbild mot mig och min familj. Sedan dess har Signal varit mitt primära sätt att kommunicera med familj, vänner och bekanta, men också i arbetet. När debatten återkommer om Signal, och påståenden om att den skulle vara särskilt farlig för barn, får jag ofta frågor om detta. Inte minst eftersom vänner till mina barn, genom vår situation, också använder Signal.</p><p>Nu är vi här igen och detta är mina tankar om Signal och om helsträckskryptering.</p><p>Rätten till privatliv är fastslagen både i Förenta nationernas deklaration om mänskliga rättigheter och i Europakonventionen. Ett av de främsta digitala skydden för denna rättighet är helsträckskryptering. Det är en teknik som gör att bara avsändare och mottagare kan läsa meddelandet, ingen obehörig kan se innehållet, inte ens den tjänst som förmedlar det. Möjligheten att tala och skriva fritt utan rädsla för insyn är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Den gäller journalister och människorättsaktivister men också vanliga vuxna och barn. För barn är rätten särskilt tydlig i Barnkonventionen som ger dem skydd för integritet och trygghet för att växa upp som självständiga och delaktiga medborgare.</p><p>Övervakning kan ta många former. När den utförs av staten kan den bli farlig när makthavare använder den för att begränsa grundläggande fri och rättigheter. Men hotet kan också vara privat. I en hederskontext där familjen styr över individens liv och val kan tillgången till ett barns hela kommunikation bli livsfarlig. Föreställ dig en sjuttonårig flicka som är nykär i en annan sjuttonårig flicka och lever i en familj som fördömer allt utanför heteroäktenskap. Om släkten kan läsa alla hennes meddelanden kan följderna bli förödande. I sådana fall är stark kryptering inte bara en fråga om integritet utan också om att rädda liv.</p><p>Polisens fokus på att kriminella använder helsträckskryptering bortser från teknikens viktigaste funktion. Den skyddar den laglydiga majoriteten från övervakning, utpressning och maktmissbruk från staten, från privata aktörer, från brottslingar och även från främmande makt. Historien visar att försök att begränsa kommunikationsverktyg nästan alltid slår fel. Telegrafen, telefonen, e post, sms och sociala medier möttes av försök till kontroll men blev snabbt vardag. När en säker tjänst försvagas eller förbjuds är det främst laglydiga som slutar använda den, medan de som har brottsliga avsikter söker sig till andra lösningar.</p><p>Det går inte att förbjuda matematik. Kryptografi bygger ofta på öppna algoritmer, öppen källkod och teknik som är allmänt tillgänglig. I dag är det enklare än någonsin att skapa en ny meddelandetjänst med stark kryptering, inte minst genom moderna utvecklingsverktyg och AI. En strategi som går ut på att försvaga helsträckskryptering blir därför ineffektiv redan från början och riskerar att skada banker, sjukvård, företag, civilsamhälle och försvar, utan att stoppa de aktörer man vill åt.</p><p>Just Signal är dessutom ett av de bästa exemplen på hur säkra kommunikationsverktyg kan utformas i samhällets och individens tjänst. Den är kostnadsfri och drivs av en stiftelse utan kommersiella intressen. Den bygger på öppen källkod, vilket innebär att vem som helst med kompetens kan granska att tekniken fungerar som utlovat och inte innehåller bakdörrar. Den är på många sätt raka motsatsen till slutna och kommersiella plattformar där användarna tvingas lita på företagets ord.</p><p>Att värna helsträckskryptering är därför inte att ge efter för brottslighet. Forskning visar att den är avgörande för att motverka censur, försvara minoriteters rättigheter och bevara demokratins fundament. Det är ingen slump att Försvarsmakten rekommenderar användning av helsträckskrypterade meddelandetjänster istället för sms. De vet att säker kommunikation är en nödvändighet. Den insikten borde gälla för hela samhället.</p><p><a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokratiska-samtalet/" target="_blank">#DemokratiskaSamtalet</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/digital-resiliens/" target="_blank">#DigitalResiliens</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/helstrackskryptering/" target="_blank">#helsträckskryptering</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/signal/" target="_blank">#Signal</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/svenska/" target="_blank">#Svenska</a></p>
Leif Samuelsson<p>Att översätta det engelska begreppet accessibility till tillgänglighet är slarvigt. Det kan ju också betyda availability. Datorn är tillgänglig (i affären). Kan vi inte bättre? Den direkta översättningen är nog snarare åtkomstbar, men det är kanske lite klumpigt?</p><p><a href="https://social.linux.pizza/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a> <a href="https://social.linux.pizza/tags/a11y" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>a11y</span></a></p>
Carl Heath<p><strong>USA:s tillbakagång – “Handmaid’s Tale” skrevs som varning och inte som en manual</strong></p><p>USAs försvarsminister Pete Hegseth väljer att dela vidare ett budskap där pastorer säger att kvinnor inte längre ska få ha rösträtt. Det är inte ett tillfälligt utspel, utan en del i att sprida en världsbild som gradvis förstärks i Trumpregimens pågående omvandling av USA, som tar sin utgångspunkt i det som kallas Project 2025. När maktens företrädare applåderar hushållets röst i stället för individens förskjuts normaliteten ytterligare.</p><p>För så här flyttas gränser för vad som uppfattas som normalt. Inte genom dekret från en dag till en annan, utan genom upprepade gester som pekar ut den önskade ordningen.</p><p>För de som delar försvarsministerns trosuppfattning kan detta måhända kännas tryggt. För den som minns varför demokratier skiljer kyrka från stat är det vi nu ser ett varningens tecken. När staten talar med religiös röst krymper medborgarens utrymme att tala fritt. Många länder, inte minst i Europa, bär på erfarenheter av vad som händer när dogm och myndighet marscherar i takt. Det börjar med värdeord och slutar med regler som gör undantag till rutin.</p><p>Parallellt syns nu i USA nedmonteringen av andra demokratiska institutioner. I Texas ritas kartor om för att låsa fast fler mandat. Väljare splittras, distrikt sys ihop efter behov. Det önskade utfallet är politiska val som förlorar sin korrigerande kraft. Regeln som skulle göra maktutövning omprövningsbar ska nu bli en ramp för att cementera den. Så kan ideologi få sitt skyddsnät. Om halva befolkningen dessutom förväntas representeras av hushållets överhuvud har föreställningen om demokrati som utgångspunkt för den amerikanska staten avvecklats. Rösträtt förvandlas från rättighet till gåva.</p><p>Motbilder finns. Journalister som synar maktens symbolspråk. Jurister som prövar kartorna. Tjänstepersoner som minns att eden gäller konstitutionen, inte presidenten eller katekesen. Medborgare som vägrar låta någon annan lägga deras röst. Men allt detta förutsätter vardaglig motståndskraft av många. Demokratin är ett levande väsen. Den går inte att ta för given. Den förmår överleva auktoritära vindar genom ett aktivt motstånd och i handlingar som bekräftar att varje röst är sin egen, och att varje röst räknas.</p><p>När statsråd i världens nu mäktigaste land för fram idéer om nedmonteringen av allas lika värde och kvinnors rösträtt, så är demokratin i detta land hotad på allvar. Margaret Atwoods “Handmaid’s Tale” skrevs som varning och inte som en manual.</p><p>För vidare läsning:<br><a href="https://nitter.net/PeteHegseth/status/1953626931234054558" rel="nofollow noopener" target="_blank">Försvarsminister Hegseth delar vidare tankar om att ta bort kvinnors rösträtt på X</a> (X)</p><p><a href="https://www.npr.org/2025/08/04/nx-s1-5492467/republicans-want-to-redistrict-texas-could-other-states-respond-with-their-own-maps" rel="nofollow noopener" target="_blank">Texas vill rita om valkretsar</a> (NPR)</p><p><a href="https://static.heritage.org/project2025/2025_MandateForLeadership_FULL.pdf" rel="nofollow noopener" target="_blank">Project 2025</a> (Heritage Foundation)</p><p><a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokrati/" target="_blank">#Demokrati</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokratiska-samtalet/" target="_blank">#DemokratiskaSamtalet</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/svenska/" target="_blank">#Svenska</a></p>
Leif Samuelsson<p><span class="h-card" translate="no"><a href="https://mastodon.nu/@johank76" class="u-url mention" rel="nofollow noopener" target="_blank">@<span>johank76</span></a></span></p><p>Konstig blandning av språk där. Vem säger kaffe instant istället för snabbkaffe?</p><p><a href="https://social.linux.pizza/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a></p>
Leif Samuelsson<p>I vilket sammanhang är det rätt att använda ordet kontext?</p><p><a href="https://social.linux.pizza/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a> <a href="https://social.linux.pizza/tags/spr%C3%A5k" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>språk</span></a></p>
Carl Heath<p><strong>Kyivs muraler sjunger om motstånd</strong></p><p>Tåget rullar långsamt västerut från Kyiv. Den ukrainska sommarvärmen pressar mot fönsterrutorna, men kupén förblir sval och stilla. Utanför glider landskapet förbi. Sädesfält, ensamstående gårdar, små samhällen där kriget inte är närvarande i varje hörn, men ändå närvarande i allt. Motståndskraften ligger som en underton i varje bildruta, ett tyst löfte om uthållighet. Resan från Kyiv till Polen med tåg, och därefter flyg vidare till Sverige, tar nästan ett dygn. Gott om tid att reflektera över dagarna som gått.</p> Jag undertecknar avtal med Andrij Kovalenko, officer i armén och chef för Center for Countering Disinformation, CCD <p>Den här gången är inget undantag. Jag är här i mitt arbete vid RISE, som en del av det regeringsuppdrag Myndigheten för psykologiskt försvar har att stödja ukrainska myndigheter. Ett av de mer formella uppdragen under denna resa var att underteckna ett samförståndsavtal mellan RISE och Center for Countering Disinformation, under presidentadministrationen. Ett samarbete för att bygga kapacitet inom digital transformation och innovation. Men som alltid ligger det verkliga innehållet i mötena, i samtalen, i själva hantverket i utveckling av digital teknik. I det som sker mellan raderna.</p><p class="">På hotellet möts jag av en handskriven hälsning och några praliner. Jag är en återkommande gäst nu, och blir uppgraderad till ett bättre rum. Men i Kyiv innebär en uppgradering något annat än hemma. Rummet är mindre, lägre ner i huset, med direkt tillgång till nödtrappan. Det betyder att jag snabbt kan ta mig till skyddsrummet när larmet går, och att jag med lite tur får en av de riktiga sängarna där nere. Det visar sig snart vara en värdefull fördel. Nätterna i Kyiv denna resa präglas av några av de mest intensiva bombanfallen sedan den fullskaliga invasionen för över tre år sedan. Flyglarmet väcker oss. Vissa gånger larmet går kan man höra det karaktäristiska ljudet av en Shaheddrönare. Ibland hörs dova explosioner. Antingen är det luftvärnet som beskjuter de inkommande drönarna och missilerna. Ibland är det ljudet av en missil som når sitt mål. Jag springer ner, fortfarande halvsovande, till skyddsrummet. Där är vi många. Några sover redan, andra sitter i tystnad. Någon har med sig en termos. Det finns en stillhet där nere, men den är inte lugnande.</p> Hotellets skyddsrum <p>Motståndskraft visar sig i detaljerna. I hur människor hanterar det som blivit vardag. Jag slås av hur snabbt många kan avgöra vilken typ av hot som flyglarmet aviserar. En snabb blick i Telegram, och de flesta vet om det är något att reagera på. De flesta reagerar inte. Själv reagerar jag fortfarande. Det är en instinkt, och jag känner ett slags tacksamhet över att den fortfarande finns kvar.</p> Spansk sång på gatan utanför tapasrestaurangen <p>En kväll sitter vi på en tapasbar. Ett par sjunger spanska ballader, och gatan fylls av musik. Några minuter tidigare hade flyglarmet blåst faran över. Nu är det som vilken europeisk sommarkväll som helst. Kvällen därpå, på en annan uteservering, ljuder larmet igen mitt i en födelsedagsmiddag. En tjej ska just sabrera en flaska mousserande vin. Drönare, visar det sig – men fortfarande långt bort. Hon sabrerar ändå. Skratt och applåder. Någon häller upp.</p><p>Vi promenerar genom stan nästa dag, i ett område där förstörda ryska stridsvagnar står uppställda. De är rostiga, skeva, fortfarande luktande av bränt järn. Framför dem står en installation med ordet “FREEDOM” i stora bokstäver. Framför står en ung kvinna och tar en selfie. Det är inget iögonfallande i det, men det säger något. Om hur viktigt det är att få fortsätta vara människa. Att uttrycka sig. Att finnas.</p> En ung kvinna tar en selfie vid torget med beskjutna stridsvagnar <p>På ett galleri ser jag en installation av Yevhen Korshunov. Han berättar om sina första månader i armén genom teckningar och ett svart blockliknande rum som liknar en dugout. Det luktar instängt. Det är mörkt. På väggarna har han ritat sina kamrater – de han sov bredvid, åt med, skrattade med. Det är ingen romantisering. Det är damm, möss, kvävande luft, dämpade samtal i gryningen. Konsten skapar en bro mellan erfarenhet och förståelse.</p> Berättelsen om soldaten Andrii <p>I ett annat verk berättar en konstnär om sin far. Ett videokonstverk, byggt kring ett inspelat telefonsamtal. Fadern finns kvar i de ockuperade områdena och bär på den ryska propagandans verklighetsbild. Sonen har flytt till Kyiv, skapat ett nytt liv, och rör sig i en annan riktning. Deras samtal är artigt, men plågsamt. De når inte fram till varandra. Det finns ett avgrundsdjupt tomrum mellan dem. Fadern talar om väst som dekadent, om Ukraina som offer för utländska intressen. Sonen svarar försiktigt, men varje svar studsar mot en vägg av desinformation. Jag hör sorgen i båda deras röster.</p> Min kollega Nemo och konstverket <p>I en butik för ukrainsk design säljs smycken, pins och små konstföremål från lokala designers precis bredvid kassan. På ett snurrställ hänger symboler för motstånd. Ett gulblått sädesax, ett leende solsken över ett minfält, en traktor som bogserar bort en pansarvagn. Det är ironi. Det är sorg. Det är hopp. Allt samtidigt. På andra sidan disken står en ung kvinna och viker kläder. Hon är inte annorlunda än någon hemma. Men hennes förutsättningar är annorlunda</p> Symboler av motstånd vid kassan i butiken <p>Och så, en sen eftermiddag, i Podil. Jag sitter på ett café i skuggan, när solen bränner som värst. På husgaveln mitt emot sträcker sig en muralmålning flera våningar upp. En soldat, med vapen i hand och blicken riktad rakt fram. Runt honom spelar blå och gul rök. Och bredvid honom, en dikt. Jag går närmare. Den är skriven i kursiv handstil, direkt på väggen. Orden stannar kvar hos mig,</p><blockquote><p><em>Och dagen ska ta slut,<br>Och solen ska gå upp.<br>En fågel ska flyga,<br>Och du ska känna det,<br>Som om natten aldrig funnits.<br>Och hjärtat blir lyckligt igen —<br>Och du ska viska tyst:<br>Ukraina…</em></p></blockquote><p>Motståndskraften i Ukraina är inte regisserad. Den är inte högljudd. Den är tyst, precis som dikten. Och den är kraftfull. Den genomsyrar varje steg, varje beslut, varje liten vardaglig handling. Och den påminner oss, som inte lever i kriget, om vårt ansvar. Om att frihet inte är självklar. Och att det vi kan göra för Ukraina, det måste vi göra. </p> En mural sjunger om motstånd <p><a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokrati/" target="_blank">#Demokrati</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/digital-resiliens/" target="_blank">#DigitalResiliens</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/innovation/" target="_blank">#Innovation</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/svenska/" target="_blank">#Svenska</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/ukraina/" target="_blank">#Ukraina</a></p>
Martin Rundkvist<p>Ubuntu Linux använde just ordet "efterinstallationsutlösare" i en informationsruta. Nudge, nudge, wink, wink.</p><p><a href="https://archaeo.social/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a></p>
Martin Rundkvist<p>Jag blir galen på den växande tendensen att skriva "det hade varit" när man menar "det skulle vara" eller "det vore". Jag vet att de västsvenska dialekterna sedan länge är förlorade i det avseendet. Men att stockholmare gör det är helt oacceptabelt.</p><p>För den som inte hänger med: "Det skulle vara kul att cykla" betyder att det kan hända att du cyklar i framtiden. "Det hade varit kul att cykla..." betyder att det aldrig kan hända. För det förutsätter ett "... MEN det går ju inte".</p><p><a href="https://archaeo.social/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a></p>
Phil<p>Basic “about me” post rather than putting it in a profile because this can be deleted whereas profile info seemingly lives forever due to server caching even when you supposedly delete it but hey ho….</p><p>Retired ex IT person (big - no HUGE blue boxes) who started when COBOL was young and 4G languages were the stuff of myth and legend. </p><p>These days, often found at the beach (whatever the weather but I’m no fan of summer), spending time trying to make my garden as bee friendly as possible,<br>reading, watching tv, occasional trips to the cinema (arts rather then mainstream), coffee with friends, wandering around town and city centres admiring the architecture and uttering “wtf” at things old and new (then investigating the history) . Still trying to learn Swedish but having completed Duolingo the daily refresh is rubbish so am forgetting a lot of vocabulary </p><p>I have a Switch 2 but not much of a gaymer - yet. </p><p><a href="https://beige.party/tags/liverpool" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>liverpool</span></a> <a href="https://beige.party/tags/architecture" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>architecture</span></a> <a href="https://beige.party/tags/gardening" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>gardening</span></a> <a href="https://beige.party/tags/lgbt" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>lgbt</span></a> <a href="https://beige.party/tags/lgbtqia" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>lgbtqia</span></a>+ <a href="https://beige.party/tags/druid" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>druid</span></a> <a href="https://beige.party/tags/movies" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>movies</span></a> <a href="https://beige.party/tags/coffee" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>coffee</span></a> <a href="https://beige.party/tags/hinrg" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>hinrg</span></a> <a href="https://beige.party/tags/metal" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>metal</span></a> <a href="https://beige.party/tags/gaydisco" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>gaydisco</span></a> <a href="https://beige.party/tags/sweden" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>sweden</span></a> <a href="https://beige.party/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a> <a href="https://beige.party/tags/johnrechy" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>johnrechy</span></a> <a href="https://beige.party/tags/planetgong" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>planetgong</span></a> <a href="https://beige.party/tags/RobertAntonWilson" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>RobertAntonWilson</span></a> <a href="https://beige.party/tags/switch2" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>switch2</span></a> <a href="https://beige.party/tags/gaymer" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>gaymer</span></a></p>
Caz Mockett<p>🇸🇪 <a href="https://mastodon.social/tags/Svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Svenska</span></a> vänner! Ni kan fortfarande se min <a href="https://mastodon.social/tags/LEGO" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>LEGO</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Micropolis" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Micropolis</span></a> utställning varje lördag och söndag, 11-17 fram till slutet av augusti (fri entré) på Vita Magasinet, Karlholmsbruk. </p><p>🇬🇧 Swedish friends! You can still see my <a href="https://mastodon.social/tags/LEGO" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>LEGO</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Micropolis" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Micropolis</span></a> exhibition every Saturday &amp; Sunday, 11-17 until the end of August (free entry) at Vita Magasinet, Karlholmsbruk.</p>
Carl Heath<p><strong>Reflektioner om Rysslands hybridkrig och konsekvenser för Europa</strong></p><p>Porto, 30 juni 2025. Solen glittrar över Dourofloden och de terrakottafärgade takåsarna i Portos gamla stadskärna som ser ut att klättra längs kullarna. Längs kajen ligger de traditionella rabelo-båtarna förtöjda. Det är en stad som andas historia, handel och en djupt rotad europeisk kultur. Men innanför de tjocka granitväggarna i det gamla tullhuset, Alfândega do Porto, pågår ett samtal om en helt annan verklighet. En verklighet där krigets frontlinjer inte dras i lera och skyttegravar, utan i det digitala rum där vi alla lever våra liv, i våra egna sinnen.</p> Portos hamn <p>Jag är här för att delta i en hearing som är en del av ett möte inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Organization_for_Security_and_Co-operation_in_Europe" rel="nofollow noopener" target="_blank">OSSE</a>) parlamentariska församling. Jag har blivit inbjuden av den ukrainska parlamentariska delegationen för att återge mina perspektiv på att möta rysk hybridkrigföring och informationspåverkan, utifrån min erfarenhet såväl i Sverige som i Ukraina. Just dessa frågor är på agendan. Rysslands informationskrigföring och hur vi bygger motståndskraft.</p><p>Jag kom för egen del i kontakt med dessa frågor under 2014, i samband med den ryska annekteringen av Krim och sedan upptakten inför det amerikanska valet, som skulle visa sig vara ett så signifikant skifte på den geopolitiska kartan. Sedan dess har jag haft anledning att uppehålla mig vid frågorna, dels som regeringens särskilda utredare att värna det demokratiska samtalet, och stärka samhällets motståndskraft mot desinformation, propaganda, hot och hat (<a href="https://www.regeringen.se/contentassets/ffa5b8002c4c4913b063bc5862d6fb48/det-demokratiska-samtalet-i-en-digital-tid---sa-starker-vi-motstandskraften-mot-desinformation-propaganda-och-nathat-sou-202056.pdf" rel="nofollow noopener" target="_blank">SOU 2020:56</a>). Därefter i samarbete med Myndigheten för Psykologiskt Försvar i olika roller, såväl som utbildare för myndigheten, men även genom ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt över åren. Det senaste året har mina erfarenheter från Ukraina bidragit till att utveckla min kunskap ordentligt genom de pågående forsknings- och utvecklingsprojekt jag deltar i där, som är en del av det svenska stödet till Ukraina i kriget.</p> <p>Men det är skillnad på att arbeta med ett område, och att höra vittnesmålen direkt från mina ukrainska kollegor. De som lever på den yttersta fronten i detta kognitiva krig. Deras berättelser ger en skärpa och ett allvar som rapporter och fredstida arbete har svårt att på riktigt förmedla.</p> Ur SOU 1953:27 <p>Informationspåverkan och hybridkrigföring är ingenting nytt. Redan 1953 konstaterade en svensk statlig utredning att “Frontlinjen går bildligt talat i varje enskild medborgares medvetande” (<a href="https://filedn.com/ljdBas5OJsrLJOq6KhtBYC4/forarbeten/sou/1953/sou-1953-27.pdf" rel="nofollow noopener" target="_blank">SOU 1953:27</a>). Då var arenan radio och television. Idag befinner vi oss i en hybridmiljö där allt flätas samman. Cyberattacker, ekonomisk krigföring, desinformation och det brutala, kinetiska våldet på marken i Ukraina, men även i form av sabotage och angrepp runt om i Europa. Ryssland bryr sig inte om vilka verktyg de använder, så länge de fungerar.</p><p>Liubov Tsybulska, en av Ukrainas ledande experter på rysk hybridkrigföring och informationspåverkan, berättar vid mötet i Porto, med ett lågmält lugn som gör hennes ord ännu tyngre. Hon återger berättelser om pågående ryska påverkansoperationer i Ukraina, och beskriver hur ryska operationer systematiskt sår split mellan soldater och civila. Familjemedlemmar till soldater vid fronten blir måltavlor. En av hennes vänner, vars man stred i en hårt pressad brigad, blev inbjuden till en chattgrupp på meddelandetjänsten Viber. Gruppen, som snabbt växte till tusentals medlemmar, alla anhöriga till soldater i samma brigad, framstod som ett nätverk för ömsesidigt stöd. I själva verket var den infiltrerad och styrd av ryska aktörer. Målet var att piska upp panik, sprida falska rykten om enorma förluster och uppmana kvinnorna att protestera hos lokala myndigheter för att få hem sina män. Att försvaga försvarsviljan inifrån, genom att attackera det allra sköraste. Oron för ens närmaste.</p> Liubov Tsybulska redogör för informationspåverkan i Ukraina för OSSEs parlamentariker <p>Det stannar inte där. Den kanske mest vidriga ryska strategin riktas mot barn. Petro Jatsenko från den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) delar vid mötet en historia som får det att isa sig i rummet. Ett barn får ett meddelande på sociala medier från en okänd avsändare. Rösten i ljudklippet låter som en jämnårig och erbjuder en belöning för att hämta ett paket på en viss plats. Barnet, som inte anar oråd, luras att hämta paketet, som visar sig vara en sprängladdning. Men det slutar inte där. Samtidigt som Ryssland med intention dödar och skadar barn, så stjäl de deras bilder från sociala medier, för att sedan använda dem i påverkanskampanjer för att demoralisera deras föräldrar vid fronten.</p><p>När jag sitter där i mötet och lyssnar till mina ukrainska kollegor, blir det så tydligt hur den ryska krigföringen inte känner några gränser. Det som testas och förfinas i Ukraina idag, används redan mot oss i Europa. En annan talare, från Molfar, en ukrainsk underrättelseeorganisation som arbetar med OSINT -Open Source Intelligence, presenterar en kartläggning av hur rysk-ortodoxa kyrkor systematiskt placerats i närheten av strategiskt viktiga platser i Europa, inklusive i Sverige. Som författaren och journalisten Patrik Oksanen under flera år rapporterat om i reportage och i krönikor, och även i boken “<a href="https://www.adlibris.com/sv/bok/rysslands-hemliga-krig-mot-sverige-hybridkriget-inifran-sabotage-desinformation-och-nyttiga-idioter-9789179654146" rel="nofollow noopener" target="_blank">Rysslands hemliga krig mot Sverig</a>e”, finns en sådan här kyrka också i Västerås, precis nära viktig flygplats i Sverige. Det handlar inte om religion, utan om att skapa infrastruktur för underrättelseinhämtning och påverkan.</p> Bild hämtad från Molfar Intelligence <p>Mitt eget bidrag i panelen handlade om mina erfarenheter av forskning och utveckling för att möta rysk hybridkrigföring och informationspåverkan, såväl från Sverige som Ukraina. Mot bakgrund av det rådande läget vi ser med en ökad grad av hybridkrigföring såväl i digitala som fysiska miljöer, behöver vi öka vår förmåga att skydda våra samhällen. Jag beskrev hur jag menar att vi behöver arbeta längs tre parallella spår.</p><p>På kort sikt måste vi vässa vår förmåga att upptäcka, analysera och motverka påverkanskampanjer och hybrida hot. Här spelar det roll såväl vilka arbetssätt och metoder vi använder, som hur vi leder och organiserar vårt försvar, såväl civilt som militärt. Teknikutvecklingen är helt avgörande att förstå, eftersom den på många sätt formar och utgör arenan för stora delar av den informationspåverkan och hybridkrigföring vi utsätts för. Utan kunskap om, och färdighet i, spjutspetsteknik inom automatisering, AI, och metoder för open source intelligence, kan vi varken nyttja tekniken till vår fördel, eller för den delen möta de angrepp vi utsätts för. I den svenska kontexten pekar den nyligen av Carl Bildt framlagda underrättelseutredningen på liknande behov.</p><p>På medellång och lång sikt är medie- och informationskunnighet (MIK) avgörande, ett ständigt pågående arbete i ett landskap som förändras med teknikens hastighet. Carl Piva, VD på <a href="https://internetstiftelsen.se/" rel="nofollow noopener" target="_blank">Internetstiftelsen</a> i Sverige, deltog också han i Porto, och beskrev i detta sammanhang deras framgångsrika utbildningsprogram och kunskapshöjande insatser som redan tränat nära hälften av Sveriges lärare i att navigera säkert på nätet.</p><p>Men på lång sikt menar jag att måste vi våga tänka nytt och större. Det mesta av de insatser vi gör idag för att möta hybridkrig och informationspåverkan är reaktiva, och tar sin utgångspunkt från ett nuläge som vi har svårt att lyfta oss ur och betrakta analytiskt. Hur vår digitala miljö är designad och organiserad är inte en självklarhet. Det är en dynamisk och föränderlig kontext och här är det vanskligt att vara teknikdeterministisk. För teknikutvecklingen, och vårt opinionsbildningslandskap, är formbart. Frågan är bara vem eller vilka som formar det efter sina önskemål och behov. Vår tids digitala “offentlighet” ägs och styrs idag i mångt och mycket av privata, kommersiella aktörer vars affärsmodell inte är att främja demokrati, utan att maximera engagemang. De sociala medieplattformarna är inte torg, de är tivolin.</p><p>För att ge ett konkret exempel på komplexiteten i detta, kom nyligen <a href="https://theconversation.com/using-tiktok-could-be-making-you-more-politically-polarized-new-study-finds-258791" rel="nofollow noopener" target="_blank">ny forskning i tidskriften New Media &amp; Society</a>, som visar att Tiktok skapar politiska ekokammare som förstärker polarisering. En analys av över 16 miljoner videor visar att användare främst exponeras för åsiktsbekräftande innehåll i politiskt homogena nätverk. Högerorienterade nätverk tenderar att vara mer isolerade och tätt sammankopplade, medan vänsterorienterade har närmare kopplingar till etablerade medier. Polariseringen drivs på av att användare med mer extrema åsikter publicerar mer politiskt innehåll, vilket i sin tur förstärks av plattformens sociala belöningssystem som gillamarkeringar och delningar. För oss i Sverige med förhållandevis stor användning av Tiktok, väcker det tankar om utformning och design av opinionsbildningslandskapet. Plattformens kinesiska ägande och algoritmiska design väcker frågor om såväl informationskvalitet som potentiell påverkan.</p><p>En annan studie, <a href="https://www.theguardian.com/world/2025/jun/06/frequent-tiktok-users-in-taiwan-more-likely-to-agree-with-pro-china-narratives-study-finds" rel="nofollow noopener" target="_blank">här återgiven i The Guardian</a>, visar dessutom att politisk informationspåverkan sker på TikTok i linje med CCP’s ståndpunkter, samt att detta får märkbara effekter bland tonåringar som använder plattformen.</p><p>Den som äger, formar och förstår vår data, och den som designar våra digitala tjänster, den formar också förutsättningarna för vår opinionsbildning, och även vår demokrati.</p><p>För 80 år sedan, efter andra världskrigets erfarenheter av radiopropaganda, skapade vi public service. På många sätt en innovation för att säkra en infrastruktur för det offentliga samtalet som tjänade allmänheten, inte makten. Det är dags för ett liknande språng idag. Vi måste börja designa en digital offentlig infrastruktur som är byggd för att vara öppen, resilient och som vilar på och förstärker demokratin. Inte tvärtom.</p><p>Men tillbaka till Porto. Mina, mina svenska och ukrainska kollegors redogörelser, förslag och reflektioner möttes av både ett allvar, men samtidigt en nyfikenhet och intresse bland de närvarande parlamentarikerna från de olika OSSE-länder som deltog i mötet. Förståelsen för läget var påtagligt och jag kunde även känna många av de deltagande delegaternas frustration över komplexiteten och svårigheten att möta de utmaningar Europa står inför. Det blev också tydligt hur viktig samverkan och nära samarbete är för att möta hoten mot Europa. Såväl bilaterala samarbeten som bredare. Och mest centralt hur viktigt samarbetet med Ukraina är. Det är en ömsesidig nödvändighet. Vi stödjer med vår kunskap om systembygge och långsiktig resiliens. De delar med sig av sina ovärderliga, smärtsamt förvärvade, erfarenheter och kunskaper från det pågående kriget. Det är en symbios för överlevnad.</p> Mykyta Poturaiev, ukrainsk parlamentariker <p>En av de sista talarna, Mykyta Poturaiev, en ukrainsk parlamentariker, beskriver omfattningen av den informationspåverkan som äger rum. Rysslands finansiering inom området är omfattande, och Mykyta konstaterar att det är billigare att få västvärlden att tveka och det ukrainska folket att misströsta, än att vinna kriget med enbart vapenmakt.</p><p>När mötet avslutas och vi åter kliver ut i den portugisiska sommarvärmen är kontrasten mellan den vackra fasaden och den mörka verkligheten vi diskuterat nästan svindlande. Men det är inte hopplöshet jag känner. Tvärtom. Det som Ryssland försöker förstöra är det som håller våra samhällen samman är tillit. Tillit till varandra, till våra institutioner och till framtiden. Den försvarsvilja som det ukrainska folket uppvisar är en levande manifestation av denna tillit. Och den motståndskraft vi gemensamt bygger, i forum som dessa och i det dagliga arbetet, är vårt svar. Kriget om vår föreställningsvärld, vårt medvetande och våra sinnen är här, det pågår just nu. Men genom att lära, samarbeta och våga förnya våra demokratiska fundament, kan vi inte bara stå emot, utan också bygga något starkare. Det är en kamp vi inte har råd att förlora, och som vi, med gemensamma krafter, kommer att vinna.</p><p><a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokrati/" target="_blank">#Demokrati</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokratiska-samtalet/" target="_blank">#DemokratiskaSamtalet</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/digital-resiliens/" target="_blank">#DigitalResiliens</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/hybridkrig/" target="_blank">#Hybridkrig</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/informationspaverkan/" target="_blank">#Informationspåverkan</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/svenska/" target="_blank">#Svenska</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/ukraina/" target="_blank">#Ukraina</a></p>
Moebeus<p>Week 27, 2025: Top album languages found on <span class="h-card" translate="no"><a href="https://wikis.world/@wikidata" class="u-url mention" rel="nofollow noopener" target="_blank">@<span>wikidata</span></a></span> right now.</p><p>(In what must surely be a clerical error) Swedish overtakes Norwegian to become the World's 7th Most Musical Language. 🥳🇸🇪🎉<br> <br>For the complete list, see <a href="https://w.wiki/6TNS" rel="nofollow noopener" translate="no" target="_blank"><span class="invisible">https://</span><span class="">w.wiki/6TNS</span><span class="invisible"></span></a></p><p>📊 <a href="https://mastodon.online/tags/Wikidata" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Wikidata</span></a> 🎶🎵 <a href="https://mastodon.online/tags/ExMusica" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>ExMusica</span></a> <span class="h-card" translate="no"><a href="https://a.gup.pe/u/querywikidata" class="u-url mention" rel="nofollow noopener" target="_blank">@<span>querywikidata</span></a></span> </p><p><a href="https://mastodon.online/tags/Swedish" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Swedish</span></a> <a href="https://mastodon.online/tags/Svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Svenska</span></a></p>
Martin Rundkvist<p>Nä, det är kört, frasen "Jag skall be att få en xyz" funkar inte längre, hur tydligt och långsamt man än uttalar den. ALLA expediter tolkar det som "Jag skall be om två xyz".</p><p><a href="https://archaeo.social/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a></p>
Ros-marie<a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serieruta?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serieruta</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serieteckning?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serieteckning</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serie?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serie</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/humor?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#humor</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/collage?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#collage</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/skämt?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#skämt</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sweden?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sweden</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a>🇸🇪 <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/svenska?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#svenska</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/collegeseries?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#collegeseries</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/expriment?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#expriment</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgshumor?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgshumor</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgsvits?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgsvits</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgare?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgare</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/college?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#college</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/pappaskämt?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#pappaskämt</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/hundar?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#hundar</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/hundarpåinstagram?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#hundarpåinstagram</a>
Ros-marie<a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serieruta?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serieruta</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serieteckning?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serieteckning</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/serie?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#serie</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/humor?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#humor</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/kattpåinstagram?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#kattpåinstagram</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/lillahjärtat?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#lillahjärtat</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/lillahjärtatochpappa?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#lillahjärtatochpappa</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/skämt?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#skämt</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sweden?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sweden</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/sverige?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#sverige</a>🇸🇪 <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/svenska?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#svenska</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/kattpåinstagram?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#kattpåinstagram</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgshumor?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgshumor</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgsvits?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgsvits</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/göteborgare?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#göteborgare</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/teckning?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#teckning</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/pappaskämtensmästare?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#pappaskämtensmästare</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/pappaskämt?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#pappaskämt</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/simma?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#simma</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/kattpåinstagram?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#kattpåinstagram</a> <a href="https://pixelfed.social/discover/tags/katt?src=hash" class="u-url hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#katt</a>
IDK Media<p>For Europeans in Europe who want to take a step away from big tech domination, here's a quick petition...<br><a href="https://eci.ec.europa.eu/045/public/#/screen/home" rel="nofollow noopener" translate="no" target="_blank"><span class="invisible">https://</span><span class="ellipsis">eci.ec.europa.eu/045/public/#/</span><span class="invisible">screen/home</span></a></p><p><a href="https://mastodon.social/tags/gaming" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>gaming</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/gamer" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>gamer</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/retoot" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>retoot</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/stopkillinggames" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>stopkillinggames</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/eupol" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>eupol</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/europe" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>europe</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/europeans" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>europeans</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/europeanunion" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>europeanunion</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/europeancommission" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>europeancommission</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Francais" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Francais</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Deutsch" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Deutsch</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Polski" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Polski</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Polszczyzna" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Polszczyzna</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Svenska</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Nederlands" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Nederlands</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/Espa%C3%B1ol" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>Español</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/euro" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>euro</span></a> <a href="https://mastodon.social/tags/eurozone" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>eurozone</span></a></p>
Colin<p>Long wait at Waterloo station this evening so I found this in the bookshop there to help me improve my dålig <a href="https://mas.to/tags/svenska" class="mention hashtag" rel="nofollow noopener" target="_blank">#<span>svenska</span></a>😆 It seems to be just the right level for me. I can understand enough of the text to follow the story and I am picking up some new vocabulary😃</p>
Carl Heath<p><strong>En handbok i att göra motstånd mot demokratins förfall</strong></p><p>Att <em>“<a href="https://pure.mpg.de/pubman/faces/ViewItemOverviewPage.jsp?itemId=item_3654798_2" rel="nofollow noopener" target="_blank">The Anti-Autocracy Handbook – </a>A Scholars’ Guide to Navigating Democratic Backsliding</em>” ens existerar är i sig självt olycksbådande, och läsningen fångar mig. Nedmonteringen av USA:s demokratiska institutioner går fort och långsamt på en och samma gång.</p><blockquote><p><em>“Autocrats tend to follow a common playbook: they deploy populism by pretending to champion “the people” against “the elites”, they seek to enhance polarization by dividing people, and they seek to prevent accountability by undermining the very notion of truth and sowing confusion about basic facts’</em></p></blockquote><p>När en demokrati vittrar sönder sker det sällan genom en chock, utan istället genom ett slags gradvis och tilltagande normaliserat undantagstillstånd. Det är inte de brutala brotten mot rättsstatens principer som först märks, utan de små förändringarna i språkbruk, institutionell praxis och förväntad lojalitet. I det amerikanska exemplet, som nu utspelar sig för öppen ridå, går det till just på detta vis. Utvecklingen i USA syns nu som ett kontinuerligt bakgrundsbrus, en flora av exekutivordrar, kongressbeslut, domstolsutlåtanden och utspel som tillsammans steg för steg tränger undan grundläggande fri- och rättigheter och underminerar rättsstatens funktion. Och tros att denna utveckling nu syns tydligt, tycks många fortsatt betrakta USA:s demokratiska struktur som självklar, som om dess erosion vore en tillfällig avvikelse snarare än en strukturell kursändring.</p><p>Att en samling av världsledande forskare, från universitet i såväl USA som Europa, sett sig nödgade att nu i juni 2025 publicera en handbok för hur akademiker ska navigera en krympande demokratisk terräng, <em>The Anti-Autocracy Handbook</em>, är i sig en varningssignal så god som någon. Det är en handbok som inte bara beskriver det som nu sker i USA, utan blottlägger de existentiella hot som nu vilar över akademi, forskning och det amerikanska samhällets institutioner. Handboken ger också handfasta och konkreta förslag och rekommendationer till forskare och akademiker hur de kan förhålla sig till denna komplexa tid av tilltagande repression.</p> Illustration from <em>The anti-autocracy handbook: A scholars’ guide to navigating democratic backsliding</em> <p>Rapportens författare konstaterar att landet tagit flera avgörande steg nedför den sluttande kurvan mot auktoritärt styre, framförallt sedan Donald Trump åter igen tillträdde som president tidigare i år. Tecknen är entydiga. Akademisk frihet kvävs, statligt stöd till forskning har dragits in av politiska skäl, pressfriheten har undergrävts, och minoritetsgrupper har blivit måltavlor i en iscensatt kulturkamp. Handboken ägnar sig inte åt politiska överdrifter eller alarmism, utan pekar på de systematiskt dokumenterade förändringar som synts tidigare i andra länder, så som i Ungern. En gradvis och systematisk nedmontering av demokratin.</p><p>Så vad händer med världsordningen när det land som länge definierat sig som demokratins främsta väktare börjar införa lojalitetstester för forskare, förbjuda ord i vetenskapliga artiklar och stänga ned internationella samarbeten? Vad innebär det för en generation forskare och studenter världen över när vetenskapens grundvillkor – öppenhet, sanning, och evidens – reduceras till politiska slagträn? Vad gör det med vår egen förståelse av frihet, rättssäkerhet och sanning, när en av demokratins symbolnationer blir en studie i hur dessa värden kan upplösas i realtid?</p> Illustration from <em>The anti-autocracy handbook: A scholars’ guide to navigating democratic backsliding</em> <p>Det finns ingen anledning att tro att detta är ett isolerat amerikanskt fenomen. I själva verket följer USA ett tyvärr numera välkänt förlopp, med tre bärande beståndsdelar. Populism, polarisering och post-sanning. En strategi som kombinerar dessa tre konstruktioner har vuxit sig allt starkare över det senaste decenniet och har kommit att bli en beprövad metod för att koncentrera makt makt och montera ner demokratin. Det är samma logik som låg bakom Orbanregimens kontroll över Ungerns universitet, samma strategi som styrt Erdogans angrepp på press och forskning i Turkiet. Men nu sker det både snabbare och i större omfattning. Och därtill i USA, en tidigare symbol för frihet och demokrati. Den symbolik som syns i den pågående nedmonteringen av demokratin i USA får återverkningar världen över, och despoter och diktaturer runt om i världen vädrar morgonluft.</p><p>De pågående händelser som nu utspelar sig i USA utsätter stora delar av befolkningen för påfrestningar. De psykologiska mekanismerna är närmast lika oroande som de politiska. Självcensur har blivit ett normalläge bland amerikanska akademiker, av rädsla för att förlora anställning, finansiering eller i värsta fall sin rättsliga trygghet. Företeelsen “anticipatory obedience”, föregripande lydnad, blir ett smörjmedel i maskineriet: man lyder innan man måste, anpassar sig innan man pressas. När människor börjar rätta sig efter vad de tror att makten vill höra, snarare än vad de själva vet är sant, har vi redan förlorat något grundläggande i demokratin.</p><p>Återverkningarna syns långt bortom USA:s gränser, runt om i världen. Här bär alla fungerande demokratier ett ansvar, inte minst i Europa. När USA drar sig tillbaka från internationella vetenskapliga samarbeten, när dess institutioner blir slagfält för inrikespolitiska vendettor, då skapas ett vakuum. Och ett sådant fylls alltid, av andra krafter, andra system, andra berättelser om sanning och makt. De länder som fortfarande har en fungerande rättsstat, där akademisk frihet respekteras och där forskningens roll ännu är självklar, måste inte bara hålla sina ställningar. De måste också göra det synligt, konkret och tydligt för USA och andra stater vars demokrati eroderar, att detta inte är acceptabelt.</p><p>Det är ingen slump att några av de mest repressiva åtgärderna i USA riktas mot forskning om klimatförändringar, könsidentitet, ojämlikhet och desinformation. Det är inte format ur okunskap, utan en tydlig strategi. Det är den sortens kunskap som hotar ett system byggt på lögner, selektivt minne och en längtan efter återgång till en ordning där sanning definieras av makten. I denna kamp blir vetenskap, bildning och utbildning inte bara verktyg för utveckling utan former för motstånd.</p><blockquote><p><em>“If everybody always lies to you, the consequence is not that you believe the lies, but rather that nobody believes anything any longer. … And a people that no longer can believe anything cannot make up its mind. It is deprived not only of its capacity to act but also of its capacity to think and to judge. And with such a people you can then do what you please.”</em> (Hanna Arendt, 1973)</p></blockquote><p>När inget längre är sant, när alla fakta är föremål för misstänkliggörande och varje expert är en misstänkt, då är allt möjligt och ingen är längre fri. Utvecklingen i USA är ingen avvikelse. Den är ett varningstecken. Tydligt, mätbart och obekvämt. Den visar hur snabbt en demokrati kan erodera, även där institutionerna länge verkat stå stadiga och stabila. Det som sker där nu är inte bara en angelägenhet för USA, utan för världen.</p><p>Att <em>The Anti-Autocracy Handbook</em> alls existerar är i sig ett varsel. Det är en text som inte bara varnar för den utveckling som syns. Den vädjar om engagemang. Demokrati är inte en åskådarsport. Den förutsätter ett aktivt engagemang och ständig utveckling. Det är när vi börjar luta oss tillbaka, som sönderfallet börjar.</p><p>Läs <a href="https://pure.mpg.de/pubman/faces/ViewItemOverviewPage.jsp?itemId=item_3654798_2" rel="nofollow noopener" target="_blank"><em>The Anti-Autocracy Handbook</em> hä</a>r.</p><p>Referenser:</p><p>Lewandowsky, S., Kempe, V., Armaos, K., Hahn, U., Abels, C. M., Wibisono, S., et al.&nbsp;(2025).&nbsp;<em>The anti-autocracy handbook: A scholars’ guide to navigating democratic backsliding</em>. Zenodo [Retrieved June 25, 2025, from <a href="https://doi.org/10.5281/zenodo.15696097" rel="nofollow noopener" translate="no" target="_blank"><span class="invisible">https://</span><span class="ellipsis">doi.org/10.5281/zenodo.1569609</span><span class="invisible">7</span></a>].</p><p><a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokrati/" target="_blank">#Demokrati</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/demokratiska-samtalet/" target="_blank">#DemokratiskaSamtalet</a> <a rel="nofollow noopener" class="hashtag u-tag u-category" href="https://carlheath.se/tag/svenska/" target="_blank">#Svenska</a></p>